Varmvattenberedare bäst i test 2020

Detta är väldig svårt att svara på dels är det få varmvattenberedare som har testats och många nyare modeller är inte med i testerna över huvud taget. Sen beror det också på vilken varmvattenberedare du behöver.

  1. Det viktigaste är att du väljer en varmvattenberedare med passande volym
  2. Och ett korrosionsskydd som passar vattnet.
  3. Därefter kan du titta på energimärkningen för att hitta den bästa varmvattenberedaren för just dig.

Varmvattenberedare som drivs med el

Energimyndighetens test av varmvattenberedare är det endast varmvattenberedare som drivs med el som har testats.

Det är 16 stycken elvarmvattenberedare som har testats och de har storleken 100, 200 eller 300 liter. 100 liter är en vanlig volym för fritidshus, medan varmvattenberedare 200 och 300 liter är vanligt i villor. Testet har några år på nacken och nyare modeller saknas i testet.

Varmvattenberedare

Dels är det få varmvattenberedare som har testats och många nyare modeller är inte med i testerna över huvud taget. Sen beror det också på vilken varmvattenberedare du behöver.

  1. Det viktigaste är att du väljer en varmvattenberedare med passande volym
  2. Och ett korrosionsskydd som passar vattnet.
  3. Därefter kan du titta på energimärkningen för att hitta den bästa varmvattenberedaren för just dig.

Varmvattenberedare som drivs med el

Energimyndighetens test av varmvattenberedare är det endast varmvattenberedare som drivs med el som har testats.

Det är 16 stycken elvarmvattenberedare som har testats och de har storleken 100, 200 eller 300 liter. 100 liter är en vanlig volym för fritidshus, medan varmvattenberedare 200 och 300 liter är vanligt i villor. Testet har några år på nacken och nyare modeller saknas i testet.

Här är varmvattenberedare bäst i test:

Testade varmvattenberedare:

Nibe Compact 200 l  storsäljare >>

Nibe ES300 rubust design  >>

Nibe eminent 100 l kvallite rakt igenom >>

Nibe Compact 300 l Storsäljare >>

Varmvattenberedare

Varmvattenberedning för dusch, bad, disk mm kan ske på olika sätt. I ett hus med vattenburen värme är varmvattenberedaren oftast inbyggd i värmepannan. Har man ett hus där uppvärmning sker med direktverkande elradiatorer eller luftburen värme är man tvungen att ha en separat varmvattenberedare.

HUR STOR BEREDARE BEHÖVER MAN HA?

I en normal småbarnsfamilj som oftast tar snabbduschar istället för karbad räcker det normalt sett med 100-200 liters varmvattenberedare. Efterhand som barnen växer upp till tonåringar ökar varmvattenförbrukningen normalt sett. En eller två personer i ett hushåll kan klara sig på en 60 liters beredare. Till stor del hänger valet av storlek på varmvattenberedare på familjens vanor och hur man planerar sina duschar.

Att installera snålspolande duschmunstycken och perlatorer i de gamla kranarna kan minska varmvattenbehovet så att man klarar sig med en mindre varmvattenberedare.

NÄR ÄR DET DAGS ATT BYTA UT MIN GAMLA BEREDARE?

En varmvattenberedare håller ofta ganska länge, livslängden beror bland annat på vilken hårdhet man har på vattnet. I hus från sjuttiotalet är det inte helt ovanligt att man har kvar originalberedaren. Men hur effektiva är de egentligen?

Till att börja med kan man säga att tomgångsförlusterna, dvs den värme som läcker ut från beredaren även när inget varmvattenuttag sker, är betydligt större från en äldre beredare jämfört med en ny. Isoleringen i den gamla beredaren var troligtvis sämre redan från början och under årens lopp har den isolerande förmågan minskat ytterligare. Men även i nya varmvattenberedare skiljer sig tomgångsförlusterna åt beroende på kvalitet och pris. Större beredare har naturligtvis större tomgångsförluster, eftersom den omslutande ytan som kyler ner varmvattnet är större. I högerfältet finns länk till ett test som Energimyndigheten gjort på nya varmvattenberedare i olika storlekar. Där har man bland annat mätt temperatur på vattnet och tomgångsförluster på 16 olika elberedare i storlek från 100 till 300 liter.

Numera finns även varmvattenberedare med inbyggd värmepumpsteknik. Dessa utvinner värme från rummet som beredaren är placerad i eller genom att ta värme från utomhusluften, likt en luft/vattenvärmepump som används för uppvärmning av hus.

Varmvatten

Ungefär 40 % av det vatten vi använder i hushållet värms upp till tappvarm-vatten. Att värma upp 1 m3 kallvatten till badtemperatur, dvs ca 40 grader, höjer energinivån på vattnet med 37 kWh. Om hushållet använder 200 m3 kallvatten från vattenverket eller den egna brunnen kan man då schablonmässigt räkna på att energianvändningen för varmvatten är ca 3000 kWh.

 Att duscha istället för att bada är ett bra tips. Ett karbad förbrukar ca 100-150 liter varmvatten.  En dusch på fem minuter med en gammal duscharmatur förbrukar ofta mer än 50 liter. En ny armatur med snålspolande munstycke förbrukar bara ca 30 liter på samma tid.

Andra bra tips på att spara varmvatten är att diska i diskmaskin istället för att handdiska. Om du inte har diskmaskin ska du undvika att handdiska under rinnande vatten, fyll istället upp diskhon med varmt vatten och diska i detta. Skölj sedan i kallt vatten och låt disken självtorka, om plats finns.

För att se hur mycket vatten duschen förbrukar kan du mäta hur lång tid det tar att fylla en tiolitershink. Blir hinken full inom en minut är det läge att skaffa ett nytt och mer effektivt duschmunstycke.
//Energirådgivarna i Skåne

Lokala orter

Vi arbetar i hela Västra götalands län och alla dess kommuner.

Känn dig välkommen att kontakta oss, vi hjälper dig oavsett var i Göteborg du bor.

Rörmokare kungälv

Rörmokare Frölunda

Rörmokare Hisingen

Rörmokare Lerum

Rörmokare Partille

Rörmokare Torslanda

Rörmokare i Göteborg

Rörmokare Askim

Rörmokare Mölndal

Rörmokare Stenungsund

Rörmokare Ale

Rörmokare Alingsås

Rörmokare Hisingen